Talanglösa orienterare

Värmdö måndag, dagen efter kraftprovet

Hej alla bloggläsare nu skall jag berätta om Kerran och Lelle och deras (o)förmåga när det gäller orientering. Igår skulle vi gå ut i skogen ett par timmar på förmiddagen och promenaden skulle även innehålla apportering. Kerran bar kvack kvackerna och Lelle hade pipan runt halsen och försökte se märkvärdig ut. Lelle och jag hade rekat ett ställe efter Ösbyrundan som verkade bra för träning , efter det skulle vi gå hela rundan. Vi beräknade att det skulle ta 2,5 timmar och efter det lunch.

Lelle såg fram emot några goa korvar. Inte Maggans korv så jag var måttligt intresserad. Apporteringen gick så där till en början, Lelle har börjat vifta som en trafikpolis i Bombay igen och då fattar jag nada. Kerran påpekade det för honom och då lugnade han ner sig, Kerran måste ha kört hårt med vardagslydnad för han slutade genast ungefär som jag gör när Lelle får den där rösten. Efter det passade jag på att ta ett bad när Dom pratade med en gubbe med hund, det var nån spansk gatuhund..Vattenapportering gick lysande som vanligt. Sedan fortsatte vi Ösbyrundan och vi hade jättetrevligt,  jag fick springfnatt några gånger och Dom skrattade åt mig. Vi kom fram till en väg och det blev diskussion om höger eller vänster, Lelle sa höger Kerran vänster och vi gick Lelles väg som var fel så vi fick vända om. Vi kollade hela tiden efter markering på träd när vi vänt och Kerran gurglat med gps. Efter ett tag tog markeringarna med Ösbyrundan slut och vi var helt plötsligt inne på Värmdöleden, vi följer den ….så kommer vi säkert rätt. Plötsligt var vi i Grisslinge 6 km fel, vi kom fram till en busshållplats .Vi tar bussen hem sa Kerran men Lelle och Kerran hade inget SL kort med sig och Lelle ingen telefon med möjlighet att köpa biljett. Inga pengar,  inget bankkort så vi fick knata vidare. Efter ett tag sa Lelle ….här har vi varit förut, då går vi tillbaka samma väg sa Kerran, jättebegåvat tänkte jag kom Du på det själv? På slutet träffade vi en liten vovve på 10 v som var ute med sin Husse, vovven skulle bli Viltsvinsapportör och var tydligen kryssad till det. Då började det…. hälledudigen vilken töt vovve, Lelle o Kerran bla bla bla med gubben och valpen och jag lekte. Då tänkte jag vad kul det skall bli att träffa Dakota , det tycker vi också sa Lelle och Kerran. Kerran sa till gubben om man går rakt fram visst kommer man till Gurra då ?( som om hon visste)? Javisst sa gubben. Vi kom hem efter drygt 5 timmar så det blev middag i stället för lunch, pangsjonärerna klagade på stelhet och trötta ben. Jag blev faktiskt imponerad av dom , trots deras krämpor. Vi måste göra om det sa Kerran men då kan vi väl ha lite bättre planering och ta med oss fika (och veta vart vi är på väg , sa jag.) Maten smakade bra, på natten hörde jag lite knorrande och prat om träningsvärk och jag tror att det nog slank ner  en eller annan Alvedon hos dom båda.

Fattar Ni nu varför Lelle måste vara kopplad på fjället …får nog ha Koppel på Kerran också !!!!

Vi återkommer imorgon med en OS analys och funderingar på hur pengar till idrotten fördelas.

Träna orientering och möter ni förvirrade personer med en tjusig Labrador ,då är det Lelle och Kerran. Krama varandra och rösta på Hillary!!

/ Lacke o Lelle ❤️??