VETERINÄREN GER RÅD

VANLIGA FRÅGOR. Klicka i menyn nedan så kommer du till ämnestexten.

 

punkt

1.   UNDERSÖKNING FRÅN NOS TILL SVANS

punkt

2.      HUNDENS HUSAPOTEK

punkt

3.      VACCINATION AV HUND OCH KATT

punkt

4.      AVMASKNING AV HUND OCH KATT

punkt

5.      ID MÄRKNING AV HUND

punkt

6.      KLOKLIPPNING

punkt

7.      TANDSTENSBORTTAGNING

punkt

8.      DIARRÉ PÅ HUND

punkt

9.      DIARRÉ PÅ KATT

punkt

10.  ÖRONINFLAMMTION HOS HUND

punkt

11.  KASTRATION AV KATT

punkt

12.  URINSTEN HOS KATT

punkt

13.  NOSKVALSTER

punkt

14.  RÄVSKABB

punkt

1    AVLIVNING HOS OSS

   

 

UNDERSÖKNING FRÅN NOS TILL SVANS

 

För att upptäcka något onormalt är det viktigt att veta vad som är normalt. Ha därför som rutin att undersöka ditt djur från nos till svans regelbundet. Här följer en liten checklista för att underlätta undersökningen för dig som djurägare. Och du - det är alltid roligt med funderingar – ring oss om ni undrar över något!
 
ALLMÄNTILLSTÅND – Börja med att känna igenom hela kroppen för att upptäcka om något känns onormalt. Stryk längs med huvud, rygg och ben. Det är bra att veta vad djuret normalt har för temperatur (hund 37,5-38,5 grader).
 
BEN/TASSAR – Böj igenom samtliga ben för att upptäcka eventuell ömhet/svullnad. Klipp klorna ofta. Kontrollera huden mellan trampdynorna för att upptäcka eksem.
 
PÄLS/HUD – Stryk igenom pälsen - är den glansig eller torr? Kliar sig djuret någonstans? Klåda är ett vanligt tecken på parasiter. Syns sår eller andra förändringar i huden bör veterinär kontaktas. Små sår behandlas genom att klippa rent och lokalbehandla med jodopax för att läka - rent och torrt.   
 
NOS – Känns nosen fuktig och kall eller torr och varm? Detta kan vara tecken på att hunden inte mår bra – om hundens allmäntillstånd är påverkat bör veterinär kontaktas.
 
MUN – Är slemhinnorna rosa eller flammigt röda? Luktar det också illa från munnen tyder detta på en halsinfektion. Är tänderna rena? En gulbrun beläggning tyder på tandsten som måste tas bort. Detta kan du göra själv med skrapa eller med ultraljud hos veterinär. För att förebygga tandsten kan tänderna med fördel borstas.
 
ÖGON – Har hunden en klar blick? Rinner det ur något eller båda ögonen? Detta kan vara tecken på en ögoninflammation. Rengör ögonen med koksaltlösning. Om hunden kniper med något öga ska veterinär omedelbart kontaktas – ögat är kroppens känsligaste organ.
 
ÖRON – Är öronen rena och torra? Om öronen är rodnande med ett brunaktigt sekret kan hunden ha råkat ut för en öroninflammation. Tvätta i så fall öronen med en örontvätt typ EpiOtic. Om detta inte hjälper bör veterinär kontaktas.
 
BUK – Kläm igenom buken – en normal buk ska kännas mjuk och inte ömma. Kissar och bajsar djuret normalt? Hur är det med törst och aptit? Om djuret uppvisar förändringar bör veterinär kontaktas för en hälsoundersökning.
 
RUMPA – Kontrollera anus och vulva/penis. Om djuret är svullet kring anus kan detta vara ett tecken på analsäcksinflammation och veterinär bör då kontaktas. Vid flytningar på tik bör veterinär omedelbart kontaktas.
 
TILL SLUT SVANSEN – Avsluta undersökningen med att känna igenom djurets svans och ge sedan mycket beröm och godis. Kom ihåg att våga fråga om du hittar något onormalt!

 

 

HUNDENS HUSAPOTEK

 

För att du som djurägare ska känna dig trygg är det bra att ha ett litet husapotek hemma för hunden/katten. Du kan därigenom både förebygga skador och ge akutsjukvård om olyckan skulle vara framme. Fjällveterinären rekommenderar Apotekets hälsovårdsråd för hund/katt/häst som också finns att köpa på kliniken.
Jodopax sårtvätt, bomull, pincett/peang, sax med trubbig spets, en bra klotång, tassbandage, tassocka, Natriumklorid spolvätska, fästingborttagare, febertermometer, öronrengöring, tandborste och tandkräm, tandstensskrapa, akut kortison (Betapred, receptbelagt) och akut smärtstillande/febernedsättande för hund (ex Rimadyl, receptbelagt)
Och sist men inte minst akutnummer till veterinär – Fjällveterinären 0670-10909.

Hos Fjällveterinären hittar du allt du behöver för ditt djurs husapotek. Fjällveterinären erbjuder första hjälpen utbildning varje månad hela året! I kursavgiften ingår ett akutvårdsset för hund.

VACCINATION AV HUND

 

Hos Fjällveterinären behöver du aldrig boka tid för vaccination – vi har alltid Drop in!
En vanlig hund/katt vaccination kostar 300 kronor.

> Frisk- och Sjukvård > Vaccinationer > Vaccination av Hund  |  Print
http://www.djurakuten.se/Graphics/1x1.GIF

 

 

Parvo
Parvo eller hundpest är en smittsam virussjukdom som kan drabba alla hundar. Parvoviruset angriper växande celler i kroppen med blodig diarré och akut nedsatt allmäntillstånd som följd.
Valpar bör vaccineras mot parvo vid 8 veckors ålder, innan de lämnar uppfödningsmiljön. Den andra grundvaccinationen ges vid 13 veckors ålder då moderns antikroppar inte anses störa vaccinet. Vissa valpar har ett fullgott skydd först ca 10 dagar efter den andra vaccinationen. En tidigare ovaccinerad hund som är minst 13 veckor gammal ges bara en grundvaccination och kan anses vara skyddad ca 10 dagar efter vaccinationen. Vaccinationen görs om vid ett års ålder. Fortsatta vaccinationer behöver inte behöva göras oftare än med 2-3 års intervall.

Valpsjuka + HCC
Valpsjuka är en virussjukdom som smittar alla hundar men drabbar framförallt valpar hårt. Viruset är mycket smittsamt och i många fall livshotande.
För valpar som kan hållas på ett sätt som minimerar kontakten med okända hundar fram till ca 14-18 veckors ålder räcker det med en vaccination med kombinationsvaccin vid 13-16 veckors ålder. Om valpar föds upp i en miljö där många okända hundar tillåts träffa valparna föreligger en påtaglig risk för smitta och sjukdom. Sådana valpar bör vaccineras redan vid 8 veckors ålder. Valparna behöver dock vaccineras igen vid ca 13 veckors ålder för att få ett fullgott skydd eftersom moderns antikroppar kan minska effekten av den tidiga vaccinationen.
Vaccinationen görs när hunden är ca ett år. Mot bakgrund av publicerade studier behöver ytterligare vaccinationer inte göras oftare än med 2-3 års intervall.

Kennelhosta (parainfluensa)

Kennelhosta är ett samlingsnamn för en smittsam övre luftvägsinfektion på hundar liknande influensa. Hunden drabbas av skrällhosta och ibland kräkningar. Kennelhosta kan orsakas av olika virus, men det vanligaste är parainfluensa. Vaccin mot hundens parainfluensa är
 ett tilläggsvaccin som bör användas till hundar som lever i hundrika miljöer, tävlar eller vistas på hundpensionat eller liknande. Grundvaccination av valpar görs i så fall enligt samma princip som för valpsjukevirus.

Vaccinationen görs om senast när hunden är ca ett år. För att bibehålla ett bra skydd bör vaccination troligen ske minst en gång per år och extra vaccination inför förhöjd smittrisk bör också övervägas.

Kombinationsvaccin
Vanligtvis används ett kombinationsvaccin mot alla de ovanstående sjukdomarna, hos Fjällveterinären används Nobivac DHPPi. Det ges vid oftast vid 8 veckor, 13 veckor, 1 års ålder (grundvaccination) och därefter med 2-3 års intervall.

Vaccination inför utlandsresa
Om du ska resa med din hund eller katt måste du vaccinera mot de smittsamma sjukdomarna leptospiros och rabies som förekommer i andra länder. Det är viktigt att du är ute i god tid eftersom det tar minst fem månader för att vaccinera upp en hund/katt till ett giltigt pass. Mer information att resa med hund/katt hittar du på Jordbruksverkets hemsida www.sjv.se.

Rabies
Grundvaccination mot den smittsamma sjukdomen ges tidigast vid 3 månaders ålder. För grundvaccination ger vi två sprutor med tre till fyra veckors mellanrum. Blodprovstagning för kontroll av antikroppssvaret tas 120 dagar efter andra sprutan. Vaccinationen ska upprepas vart tredje år (Nobivac Rabies).

 

 

AVMASKNING  AV HUND

 

Inälvsmask kan vara orsaken till mag och tarmproblem hos din hund. Smittan kan spridas från djur till djur genom kontakt med infekterad avföring. Valpar kan smittas av sin mor, ofta redan i fosterstadiet, men även genom mjölken när de diar.

 

Spolmask (Rundmask)
Den parasit som oftast förekommer hos hundar i Sverige är spolmask. Den förekommer hos de allra flesta nyfödda valpar och i varierande grad hos vuxna hundar.

Behandling med Banminth vet tar hand om eventuell spolmask hos din hund
Valpar behandlas vid ca 2 veckors ålder och därefter vid 4,6,8 och 10 veckors ålder.
Tiken avmaskas vid behov samtidigt med valparna första och andra gången.
Unghundar behandlas vid 3 och 6 månaders ålder.
Vuxna hundar behandlas vid påvisad förekomst av spolmask och behandlingen upprepas efter 10-14 dagar.

Rutinmässig avmaskning av vuxna hundar kan vara motiverat i miljöer med högt smittryck, ex kennlar. I dessa fall bör ett avmaskningsprogram utarbetas i samråd med veterinär.

Banminth vet. 2,2%  oral pasta
Dosen är beroende av hundens kroppsvikt. Var därför noga med att väga hunden så att du inte ger för låg dos. Banminth tolereras väl utan biverkningar vid överdosering. Följ alltid doseringsanvisningen i förpackningen och rådgör med veterinär eller apotekets personal vid tveksamheter. Pastan kan ges direkt i munnen eller blandas i foder.

 

Andra inälvsmaskar
Hakmask och bandmask är andra maskar som förekommer hos våra hundar. Dessa maskar är relativt sällsynta hos hundar i Sverige, och rutinbehandling är normalt inte nödvändig. Om du däremot reser med din hund i Europa krävs avmaskning mot bl a bandmask för införsel respektive utförsel. Från mars 2011 krävs även avmaskning mot rävens dvärgbandmask för att få ta med sin hund till Norge. Hunden ska då avmaskas inom 48 timmar före resa till Norge och ett intyg om att hunden är avmaskad ska visas upp vid gränsen. Det finns en rad olika preparat för avmaskning mot bandmask. Dessa preparat är normalt receptfria och finns att köpa på Apoteket. En sammanställning över de vanligaste preparaten bifogas.

.Drontal comp vet / Drontal comp Forte vet tabl är verksamt mot både rundmask och bandmask. Ges som engångsdos. Dessutom används det som profylaktisk avmaskning av hundar som vistats i områden där rävens dvärgbandmask förekommer.

Milbemax vet tabl. Avmaskningsmedel mot rund och bandmask (även dvärgbandmask). Ges som engångsdos.

Profender tabl. Avmaskningsmedel mot rund och bandmask (även dvärgbandmask). Ges som engångsdos.

Axilur vet granulat / oral suspension / tabl är verksamt mot både spolmask och bandmask. Preparatet ska ges tre dagar i följd för effekt. Fördelen är de olika läkemedelsformerna och vid avmaskning av fler hundar / stora hundar ett bra pris.

Har du specifika frågor om avmaskning? Kontakta din veterinär och/eller ditt Apotek så får du veta mer!

 

 

AVMASKNING AV KATT

 

Inälvsmask kan vara orsaken till mag- och tarmproblem hos din katt. Smittan sprids från djur till djur, genom kontakt med infekterad avföring eller genom att katten äter infekterade möss och fåglar. Kattungar kan också smittas när de diar.

Det finns olika sorters mask
De vanligaste typerna av mask är spolmask och bandmask.

Spolmasken är den unga kattens mask och kattungar kan bli smittade av sin mamma när de diar eller av infektionsdugliga spolmaskägg i miljön.

Behandling med Banminth vet tar hand om ev spolmask hos din katt.

Kattungar behandlas vid ca 2 veckors ålder och därefter vid 4,6,8,10 och tolv veckors ålder.
Kattan behandlas samtidigt med ungarna de två första avmaskningarna.
Ungkatter upp till 2-3 års ålder behandlas vid behov en gång per kvartal.
Vuxna katter behandlas vid påvisad förekomst av spolmask, behandlingen upprepas efter 10-14 dagar. Rutinmässig avmaskning av vuxna katter kan vara motiverat i miljöer med högt smittryck, ex katterier. I dessa fall bör ett avmaskningsprogram utarbetas i samråd med veterinär.

Banminth vet. 12% oral pasta
Dosen är beroende på kattens vikt. Följ alltid doseringsanvisningen i förpackningen. Pastan kan ges direkt i munnen eller blandad i en liten portion mat du är säker på att katten äter upp.

Bandmask förekommer hos utekatter som jagar möss och råttor. Delar av bandmasken – små gulvita “riskorn” ses då i avföringen eller kring analöppningen. Utekatter ska därför avmaskas regelbundet ca 1-2 ggr/år och vid förekomst av bandmaskfragment.

Det finns en rad olika preparat för avmaskning mot bandmask.

Droncit vet / Drontal vet tabl är verksamt mot spolmask (Drontal vet) och bandmask (båda). Preparaten har fördelen ett det bara behöver ges som engångsdos.

Axilur vet granulat / oral suspension / tabl är verksamt mot både spolmask och bandmask. Preparatet ska ges tre dagar i följd för effekt. Fördelen är de olika läkemedelsformerna och vid avmaskning av fler katter / ett bra pris.

Profender spot on är verksamt mot både spolmask och bandmask. Det är väl känt att katter ibland kan vara svåra att få i tabletter. Detta preparat har den stora fördelen att det droppas på kattens hud som en engångsbehandling. Det är dock ett receptbelagt preparat – kontakta oss så ringer vi in det till närmaste Apotek.

Har du specifika frågor om avmaskning? Kontakta din veterinär och/eller ditt Apotek så får du veta mer!

 

ID MÄRKNING

 

·         Enligt lag ska alla hundar vara registrerade och ID-märkta.

Det finns två olika sätt att ID-märka sin hund eller katt. Det ena är chip-märkning och det andra är genom tatuering i örat.
Med chip-märkning menas att man med en spruta placerar ett chip i nacken under huden på djuret. Om djuret skulle springa bort, kan man lätt hitta ägaren genom att läsa av chipet med en avläsare (finns hos veterinär och polis). Med tatuering menas att djuret sövs ner för att med en tång märkas med unika bokstäver och siffror i vänster öra.

Jordbruksverket ansvarar för Hund- och ägarregistret.

Katterna är registrerade hos Svenska Kennelklubben.

 

·        Så här skriver Jordbruksverket på sin hemsida om ID-märkning.

ID-märkning
Chip och tatuering till 2011
Veterinären id-märker din hund/katt, antingen med chip (ISO-standard 11784 eller 11785) eller tatuering. Djuret ska vara märkt då det får sin första rabiesvaccination.
Exempel på ISO-chip: Datamars, Indexel, Lifechip, HomeAgain, Trovan och vissa nummerserier av AVID såsom AVID Eurochip - be veterinären kolla.

Bara chip från och med 2011

Från och med år 2011 är endast microchip godkänd metod att id-märka djur som ska resa i EU. Det finns dock inget som hindrar att du använder båda metoderna på samma hund, om du tycker det är praktiskt.

Vad gör jag om id-numret inte går att läsa?

Din veterinär ska kontrollera djurets id-nummer inför varje åtgärd som ska noteras i passet (t ex vaccination, blodprov, avmaskning). Om chipet slutat fungera eller tatueringen är svårläst kan du få problem vid gränspassagen. Om du upptäcker det redan på hemmaplan kan veterinären märka om djuret i det fall veterinären känner djuret tack vare dess signalement, och skriva in i djurets pass under Övrigt, att djuret har blivit ommärkt pga oläsligt id. Det nya id-numret och datum för ommärkning skrivs in på sidan 3. Passet med vaccinationer och blodprov är då fortfarande giltigt.
Om veterinären inte kan intyga ovanstående, måste djuret genomgå ny rabiesvaccination samt ta nytt blodprov efter 120 dagar.

Alla svenska hundar ska vara märkta

Det är lag på att alla hundar över 4 månaders ålder ska vara id-märkta, och att deras ägare ska vara registrerade i det Centrala Hundregistret.

 

KLOKLIPPNING

 

Många hundar ogillar att få sina klor klippta, och många hundägare har därför problem att klippa klorna på sina hundar. På Fjällveterinären och Vintervisa hjälper vi gärna till med kloklippning på alla typer av djur.
Hundar är absolut vanligast, men vi klipper även klor på katter, smågnagare m.m. Alla är välkomna. Vi har alltid drop-in för kloklippning för 180 kronor (om inte djuret behöver sövas).
 

 

TANDSTENSBORTTAGNING

 

Både hundar och katter kan få en brun/gul beläggning på tänderna. Denna beläggning kan orsaka en ökad mängd bakterier i munhålan vilket leder till dålig lukt och tandlossning.
Dålig tandstatus kan också leda till att bakterierna från tänderna och från tandrötterna sprids in i kroppen med blodet och då kan orsaka en allmän infektion.  
 
Fjällveterinären rekommenderar en regelbunden tandvård. Vi säljer tandkräm, tandborstar, plaque off och tandstensskrapor för att motverka tandstensbildning. Om du känner dig osäker hjälper vi gärna till att kostnadsfritt göra en bedömning av din hunds munstatus.
 
En tandstenstagning/munsanering innebär att djuret måste ges lugnande. Tandstenen tas bort med ultraljud genom att skaka sönder tandstenen från tandemaljen. Detta ger en blank emalj/tand yta som gör att tandstenen inte återkommer i samma mängd och lika ofta.

Vi säljer också foder och tuggben som motverkar uppkomst av tandsten .
 

KOSTRÅD FÖR HUND VID DIARRÉ.

 

Diarré orsakas av en störning av mag- tarmkanalen som rubbar den naturliga bakteriebalansen. Störningen kan orsakas av olämplig utfodring, plötsliga foderbyten, infektioner eller inälvsparasiter. Den vanligaste orsaken till diarré är dock att hunden ätit något olämpligt med feljäsning i magtarmkanalen och diarré (kräkningar) som symptom.

Vid okomplicerad diarré, där hundens allmäntillstånd är normalt, kan man i akutskedet stoppa diarrén med Canikur, som finns att köpa hos oss.

Detta kombineras gärna med någon form av probiotika, tex Canikur pro som hjälper magens återhämtning genom att tillföra goda tarmbakterier.

Det är viktigt att ge en skonsam kost för att vila mage och tarm

Dag 1:

Ge Canikur och probiotika enl veterinär ordination samt vätska (vatten eller vätskeersättning) och små portioner skonkost. Vätskeersättning kan göras enligt följande recept:

 

1 liter vatten

2 msk honung eller druvsocker

1 tsk salt

1 krm bakpulver eller bikarbonat

Koka upp vattnet och blanda i resten av ingredienserna och rör om tills allt löst sig. Servera i små portioner. Använd sked eller doseringsspruta om hunden inte dricker själv. Hunden bör få i sig minst 0.5 dl vätska per kilo kroppsvikt och dygn. Förvara färdig lösning i kylskåp.

Andra förslag på vätskeersättning är fiskbuljong eller Sempers Vätskeersättning.

 

Skonkost, i/d (intestinal diet), för hund finns färdigt både som burk eller torrfoder från SPECIFIC eller Hill´s och finns att köpa hos oss på Fjällveterinären. Vill man hellre laga egen mat till hunden så rekommenderas ris välkokt i rikligt med lättsaltat vatten. Ge alltid små portioner flera gånger om dagen till en början.

 

Dag 2:

Öka försiktigt portionernas storlek försiktigt och var observant på återfall.

 

Dag 3-4:

Blanda välkokt ris med kokt benfri fisk och fortsätt öka portionerna successivt. Vid användande av i/d foder ökas bara portionernas storlek.

 

Dag 4:

Följ instruktionerna enligt dag 3 men öka portionernas storlek successivt.

 

Dag 5:

Om hunden ej haft kräkningar eller diarré de senaste två dagarna byter man stegvis ut dietfodret mot hundens vanliga kost under ett par dagar. Om hunden åter drabbas av diarré måste enbart dietfoder ges igen.

 

Om kräkningarna och diarrén ej upphör eller om hunden är onormalt trött och slö ska veterinär kontaktas.

 

BEHANDLINGSRÅD VID DIARRÉ HOS KATT

 

Mag och tarmkatarr hos katt orsakas oftast av att katten har ätit något olämpligt som orsakat en feljäsning i mag- tarmkanalen. Vid okomplicerad diarré, där kattens allmäntillstånd är normalt, kan man i akutskedet stoppa diarrén med Diarsanyl, som finns att köpa hos oss.

Det är viktigt att ge en skonsam kost för att vila mage och tarm.

Dag 1:

Ingen mat första 24 timmarna. Ge enbart Diarsanyl enl veterinär ordination samt vätska (vatten eller vätskeersättning). Vätskeersättning kan göras enligt följande recept:

1 liter vatten

2 msk honung eller druvsocker

1 tsk salt

1 krm bakpulver eller bikarbonat

Koka upp vattnet och blanda i resten av ingredienserna och rör om tills allt löst sig. Servera den avsvalnade lösningen skedvis tills katten dricker själv. Servera sedan små mängder flera gånger per dag så att katten får i sig minst 0.5 dl vätska per kilo kroppsvikt och dygn. Förvara färdig lösning i kylskåp.

Andra förslag på vätskeersättning är fiskbuljong eller Sempers vätskeersättning.

Dag 2:

Ge kokt ris och benfri fisk i små portioner flera gånger under dagen. Vill man istället ha färdigt dietfoder finns FXW/FDW (intestinal diet) burkfoder att köpa hos oss.

Dag 3-4:

Följ instruktioner enligt dag 2 men öka portionernas storlek successivt.

Dag 5:

Om katten ej haft kräkningar eller diarré de senaste två dagarna byter man stegvis ut dietfodret mot kattens vanliga kosten stegvis under ett par dagar. Om katten åter drabbas av diarré måste enbart dietfoder ges igen.

Om kräkningarna och diarrén ej upphör eller om katten är onormalt trött och slö ska veterinär kontaktas.

 

 

ÖRONINFLAMMTION HOS HUND

 

Akut öroninflammation är en smärtsam sjukdom i hörselgången. I hörselgångens trånga, varma och fuktiga miljö trivs baketerier och svampar. Av vatten, smuts och hängande öronlappar kan hörselgången täppas till och därigenom orsaka en onormal tillväxt av svamp och bakterier – en öroninflammation uppstår.

Öroninflammation kan vara mycket smärtsamt för hunden. Tecken på öroninflammation är ömhet, klåda, värme, ökat brunt eller gult sekret och en sötaktig lukt från hörselgången. Hunden skakar på huvudet och kan också luta det åt den sida som öroninflammationen fått fäste. Då hunden visar dessa symtom bör veterinär kontaktas för undersökning/behandling.

Risken för att drabbas av öroninflammation minskar om hörselgången rengörs, hålls fri från öronhår och luftas regelbundet. Framför allt viktigt är detta på hundar med hängande öron med eller utan rikligt med öronhår, hundar med hudproblem eller hundar som tidigare drabbats av öroninflammationer.

Öronrengöring

Vid rengöring av öron används med fördel en örontvätt som både löser upp vaxproppar och surgör hörselgången så att bakterier och svampar inte trivs.

Gör så här: För hundens öra försiktigt snett uppåt bakåt för att öppna upp hörselgången och fyll den med örontvätt. Massera sedan hörselgången lätt från utsidan i några sekunder - försök hindra hunden från att skaka ut allt direkt. Rengör därefter ytterörat med bomullstussar indränkta med örontvätt och torka sedan torrt med bomull.

Medicinering

Medicinering av öroninflammationer sker i första hand med örondroppar som innehåller antibiotika och en smärtstillande komponent. Vid kraftiga öroninflammationer med skadad trumhinna ges också antibiotikatabletter och smärtstillande tabletter.

Örondropparna droppas ner i hörselgången 2 gånger per dag i minst 2 veckor.

Öroninflammationer tar normalt tid att läka ut helt. Risken med en för tidigt avslutad behandling är att öroninflammationen snart kommer tillbaka. Det är därför viktigt att hela behandlingen fullföljs, även om öronen ser bra ut. Det är också därför veterinären rekommenderar ett återbesök för att undvika att problemen blir kroniska.

 

EFTERVÅRD AV KASTRERAD HANKATT'

 

Vid kastrering av hankatt avlägsnas testiklarna och sädesledaren klipps av. Operationen sker under narkos, vilket leder till att katten ofta sover flera timmar efter ingreppet. När han vaknar kommer han att vara omtöcknad och ostadig på benen. Följande punkter ger råd för eftervård efter operationen:

 

·         Låt katten sova ut på en filt på golvet, gärna i ett mörkt, varmt och tyst rum, eftersom narkosen kan medföra svårigheter att hålla kroppstemperaturen och göra katten ljud och ljuskänslig. Se till att luftvägarna är fria genom att lägga honom på mage. Det är normalt om han läcker urin när han sover.

 

·         Ge vatten först när katten kan stå och gå och stanna hos honom när han dricker. Mat bör i regel inte ges förrän dagen efter operationen.

 

·         Såret behöver inte rengöras, men inspekteras dagligen. Kontakta oss vid kraftig svullnad, rodnad, blödning eller om dålig lukt uppstår. Tag gärna tempen på katten vid komplikation. Normal temperatur hos katt är 38-39.5C.

 

·         Håll katten inne några dagar efter operationen.

 

 

EFTERVÅRD AV KASTRERAD HONKATT

 

Vid kastrering av honkatt avlägsnas äggstockar och livmoder. Operationen utförs under narkos, vilket leder till att katten ofta sover flera timmar efter ingreppet. När den vaknar är den omtöcknad och ostadig på benen. Följande punkter ger råd för eftervård av katten efter operationen:

 

·         Låt katten sova ut på en filt på golvet, gärna i ett mörkt, varmt och tyst rum, eftersom narkosen kan medföra svårigheter att hålla kroppstemperaturen och göra katten ljud och ljuskänslig.

Se till att luftvägarna är fria genom att lägga katten på mage. Det är normalt om hon läcker urin när hon sover.

 

·         Ge vatten först när katten kan stå och gå och stanna hos henne när hon dricker. Mat bör i regel inte ges förrän dagen efter operationen.

 

·         Såret behöver inte rengöras, men bör inspekteras dagligen. Kontakta oss vid kraftig svullnad, rodnad, blödning eller om dålig lukt uppstår. Tag gärna tempen på katten vid komplikation. Normal temperatur hos katt är 38-39.5C. Vissa katter kan reagera på suturmaterialet som bukhinnan sys med. Då känns en hård svullnad under huden längs operationssåret. Detta uppkommer vanligtvis någon vecka efter operationen, försvinner av sig själv efter ett par veckor och är helt ofarligt.

 

·         Använd krage om katten slickar på såret. Krage finns att köpa hos oss, eller så kan man göra en egen genom att klippa hål för kattens hals i en djup papperstallrik.

 

·         Katten bör vara inomhus den första veckan för att minska risken för bukbråck, vilket innebär att operationssåret ”går upp”.

 

·         Katten är sydd med stålsutur vars stygn ska tas bort efter tio dagar.

 

 

 

URINSTEN HOS KATT

 

Urinsten hos katt är snarare urinkristaller av salt som genom att täppa till urinvägarna, kan orsaka trängningar och akut urinstopp. Kristallerna kan bildas hos alla katter, men är betydligt vanligare hos kastrerade hankatter, eftersom de har ett smalare urinrör.

 

Vid ett akut urinstopp kan kristallerna, genom att täppa till urinröret, orsaka urinförgiftning och skada kattens njurar. Ett akut urinstopp är ett livshotande tillstånd och måste åtgärdas akut av veterinär. Symtomen kan uppstå akut. Katten kissar ofta och lite, ibland bara några droppar urin. Urinen är ofta blodfärgad. Katten uppvisar oro och försöker hela tiden kissa. 

 

I akutskedet söver veterinären katten för att med en speciell urinkateter försöka lösa stoppet genom att spola urinvägarna med rikliga vätskemängder. I svåra fall kan operation av urinvägarna bli nödvändig.

 

För att lösa upp redan bildade stenar efter akutbehandlingen, finns ett dietfoder kallat s/d att köpa hos oss. Detta foder ges i minst en månad för att motverka ett nytt urinstopp. Om katten är fortsatt symtomfri ges därefter ett annat dietfoder, kallat c/d , som motverkar uppkomsten av nya urinkristaller. Fodren finns både som burk och torrfoder från SPECIFIC och Hill´s och kan köpas hos oss.

 

Övriga råd:

          Håll katten i ett normalt hull. Överviktiga katter drabbas lättare.

 

·       Kontrollera att katten dricker och kissar ordentligt. Kontrollera att det inte är blod i urinen.

 

·       Om inte katten kan kissa – kontakta omedelbart veterinär.

 

 

NOSKVALSTER

 

Som veterinär i norra Jämtland får man ofta frågor om noskvalster på hund. I det typiska fallet söker djurägaren hjälp för att jakthunden plötsligt tappat luktsinnet och inte tar tydliga spår. Ibland uppvisar också hunden de för noskvalster typiska inåtgående nysningarna.

Noskvalster har blivit en allt vanligare förklaring till varför jakthunden plötsligt inte fungerar under jakten. Och visst vore det enkelt om så alltid var fallet. Ett dåligt luktsinne kan också vara tecken på

t ex en övre luftvägsinfektion (förkylning) där vila och ev antibiotika rekommenderas för att inte riskera en allmäninfektion. Det är därför viktigt att låta veterinärundersöka sin jakthund vid symtom på ett dåligt luktsinne och/eller nysningar. Det är också därför veterinären alltid låter undersöka hunden innan preparat mot noskvalster skrivs ut.

Det finns många påståenden om noskvalster – bland annat var det en djurägare som var helt övertygad om att noskvalster faktiskt kunde spridas med luften från grannens hund till hans. Det känns viktigt att så här mitt i jaktsäsongen reda ut vad som är sant och inte om de små parasiterna.

 

Vad är egentligen ett noskvalster?

Noskvalster är en liten parasit som lever i hundens nos och bihålor. Noskvalstret är ett ovalt ca 1 mm långt spindeldjur som precis är synligt för blotta ögat. Det trivs i fuktiga och varma miljöer och är känslig för torka och kyla. Man ska därför ha tur (?) om man får se ett noskvalster!

 

Trots att man känt till parasiten sedan 40-talet är dess liv fortfarande till största delen okänt. Vad man vet är att parasiten lever hela sitt liv i hundens nos/bihåla och har en livscykel (från ägg till att själv lägga ägg) som troligen sträcker sig över 3 veckor. Den behandling som man idag ger drabbade hundar – 1 gång i veckan i 3 veckor – ska därför döda alla livsstadier av parasiten. 

 

Har noskvalster blivit vanligare?

Den första rapporten om parasitens existens kom från USA 1940. År 1971 beskrev veterinärer i Sverige för första gången fynd av noskvalster hos hundar i Europa. I dagsläget har förekomst av noskvalster rapporterats från i stort sett hela världen. Av okänd orsak är det framförallt i Sverige och i Norge som man anser att parasiten orsakar problem hos hundar.

I vilken utsträckning smittan finns i Sveriges hundpopulation är okänt – en studie visar att så mycket som var femte hund bär på noskvalster och att det ffa är hundar över 3 år som drabbas. Det förefaller som om noskvalsterinfektion blivit vanligare i Sverige, kanske beroende på att den ökande hundpopulationen också underlättar smittspridningen.

 

Smittspridning
Man vet inte säkert hur smittspridningen av noskvalster sker. Den vanligaste smittspridningen sker troligen genom direktkontakt och då genom att kvalster kryper från en smittad hunds nos till en osmittad hunds nos. Man tror att även indirekt smitta kan förekomma eftersom parasiten under gynnsamma förhållanden (fuktigt och varmt) kan överleva flera veckor utanför hunden. I en kallare (jämtländsk) miljö dör parasiten inom ett dygn. Någon luftburen smitta förekommer inte. Vad man vet drabbar parasiten inga andra djurslag.

Symtom
Hundar med noskvalster kan uppvisa olika symtom men vanligen rör det sig om symtom från de övre luftvägarna i form av ex nysningar, fnysningar, inåtvända dragningar och försämrat luktsinne. Det vanligaste och mest typiska symtomet för en noskvalsterinfektion är de inåtvända nysningarna.  Intensiteten i symtomen varierar, dels hos den enskilda hunden och dels från hund till hund. Allmäntillståndet är oftast opåverkat.

 

Diagnos
I samband med obduktion är det lätt att ställa diagnosen noskvalsterinfektion, men när det gäller den levande hunden kan det vara desto svårare. I dagsläget finns det inte någon enkel och pålitlig metod utan oftast får djurägaren nöja sig med en på symtomen baserad sannolikhetsdiagnos och efter en allmän veterinärundersökning för att utesluta en övre luftvägsinfektion. Forskning för att genom ett blodprov kunna konstatera förekomst av noskvalster pågår och kommer förhoppningsvis att ge veterinären en enkel metod att ställa diagnosen.

 

Behandling

Sedan slutet av 80 talet används det parasitdödande preparatet Ivermectin (ex Ivomec) som behandling av noskvalsterinfekterade hundar. Preparatet är dock inte registrerat för användning mot noskvalsterinfektion hos hund. En del individer inom ffa vissa raser (ex collie) är känsliga för Ivermectin och dödsfall har förekommit.

På 90 talet genomfördes därför studier för att hitta alternativa preparat. Preparatet Interceptor visade mycket goda behandlingsresultat i både Norge och Sverige. Eftersom preparatet kan ges till alla hundraser och har lindriga biverkningar har det kommit att bli förstahandsvalet i behandling mot noskvalster.

Interceptor är ett säkrare men lika effektivt preparat som Ivomec för behandling mot noskvalster.


 

KLIANDE HUNDAR

 

Den vanligaste orsaken till klåda hos våra husdjur är parasiter som lever i eller på huden. Om en hund kliar sig börjar veterinären därför alltid med att utesluta parasiter. Det är vanligt med rävskabbsinfektioner på hundar i vårt område.

 

RÄVSKABB

 

Rävskabben är ett mikroskopiskt litet kvalsterdjur som lever i värddjurets hud, vilket orsakar klåda. Rävskabb är mycket smittsamt vid direktkontakt, t.ex. om en hund kommer i närkontakt med en skabbsmittad räv. Skabbdjuret är känsligt för värme, kyla och uttorkning, varför det överlever dåligt utanför värddjurets hud. Normalt dör skabbdjuret vinter/sommartid inom ett dygn. Alla hunddjur, mårddjur och sällsynt lodjur kan drabbas av rävskabb. Människor och tamkatter drabbas lyckligtvis normalt inte av rävskabb.

Om hunden haft närkontakt med en skabbräv kan hunden inom en halvtimme tvättas noga i rikligt med vanlig såpa. Såpan tvättar mekaniskt bort skabbdjuren och skapar en miljö på hundens hud som det inte trivs i, varför skabbinfektion ibland kan undvikas.

Som regel måste alla hundar som umgås med en drabbad individ behandlas samtidigt. Följande fyra behandlingar används huvudsakligen på hund mot rävskabb:

 

·         Spot-On preparat Stronghold vet . Appliceras på huden mellan skulderbladen. Behandlingen upprepas efter 2 veckor för att alla livsstadier av parasiten ska dö. Behandlingen är mycket effektiv och preparatet tolereras av alla raser.

·         Schampo Sebacil vet Hunden schamponeras 3 gånger med 1 veckas intervall.

·         Injektionspreparat Ivomec vet el dy. Hunden ges 3 sprutor med 1 veckas intervall. Mycket effektivt men kan vara farligt för vissa raser. Behandlingen måste utföras av veterinär.

·         Tabletter Interceptor Hunden får en tablett varannan dag i 16 dagar. Alla raser tål detta preparat. Behandlingen är dyr och fungerar inte i alla fall.

 

Under behandlingsperioden har hunden ett skydd mot återinfektion eftersom de skabbdjur som lever i djurets närmiljö dör utan värddjur. Hundens närmiljö behöver därför inte saneras grundligt.

Efter behandling mot rävskabb kan hunden få en intensiv klåda av den allergiska reaktion som  döda skabbkvalster i huden orsakar. Klådan uppstår ofta någon dag efter den första behandlingen och försvinner normalt på ett par dagar.

 

KAN MIN HUND VARA ALLERGISK?

 

Vissa hundhudar reagerar kraftigare än andra på yttre påverkan ex rävskabbsinfektioner. Det kan då vara frågan om en känslig hud där hundens immunförsvar reagerar kraftigt på partiklar i dess omgivning ex pollen, kvalster eller på fodret. Reaktionen frigör ämnen i huden som ger klåda, hudrodnad och ibland hårlöshet.

 

Det bästa sättet är att försöka undvika ämnen som leder till allergiska reaktioner. En del ämnen är omöjliga att undvika. Kortisonpreparat brukar ofta kunna vara en kortsiktig lösning, då långvarigt intag kan ge allvarliga biverkningar.

Omega-3 och fettsyror som kosttillskott, schampo och immunterapi är fyra stycken goda alternativ.

 

 

AVLIVNING HOS OSS

 

Vi är alla djurägare och vet hur svårt det är att förlora en vän. Att fatta beslut om att låta sitt djur somna in är ett mycket svårt beslut. Vi brukar säga att det alltid är viktigt att tänka på djurets bästa och som djurägare kunna se möjligheten i att fatta ett beslut för att inte djuret ska behöva lida. Det är mycket viktigt för oss att den svåra stunden blir en fin stund för både djuret och husse/matte. Vi försöker alltid att skapa en lugn stund för er och brukar tända ett ljus för att visa respekt för både djuret och er. Vi erbjuder också avlivning i hemmet om ni så önskar. Ring gärna och prata med oss. Vi finns här för er även i de mest svåra stunder. Hunden ges ett lugnande medel, som både är lugnande och smärtstillande. Sprutan ges ofta i nackskinnet. Hunden blir trött och lägger sig ner. Den ska känna att den somnar in, lugnt och stilla. När hunden är tillräckligt trött (kan ta olika lång tid, vanligtvis ca 20 minuter) ges en överdos av ett starkt narkosmedel direkt i blodet. För detta ändamål sätter vi en sk stas slang å hundens ben och rakar för att lättare hitta blodkärlet. Efter injektionen somnar hunden ofta in på några sekunder. Med ett stetoskop lyssnar vi alltid noga för att höra att hjärtat slutat slå. Katter ges en överdos av narkosmedel in i buken/levern. Katten känner liksom hunden att den bara somnar in (tar normalt 20 minuter). De flesta djurägare vill hålla i katten medan den somnar, vilket brukar ge den en stor trygghet. Med ett stetoskop lyssnar vi alltid noga för att höra att hjärtat slutat slå. Du väljer själv om du vill lämna djuret eller ta med det hem. Kom ihåg att ett tillstånd från kommunen krävs för att gräva ner sitt djur hemma. Vi anlitar en firma som heter Concremo som utför kremering, även separat om så önskas. De hanterar djuren med stor värdighet. Kostnaderna för kremering varierar med djurets vikt från 350-900 kronor. Önskas en separat kremering tillkommer 800 kronor. Djuret kommer i så fall tillbaka kremerad i en fin svarvad träurna.